Book1:TeDream-Maker
appytakingcareofthem,eventhoughshewasnotamemberofthefamily.Walkingtowardsthedie,shepattedMark’scheeksandsaid, "WhatareyouthinkingofMarkyboy?" "I’mthinkingaboutamathematicalproblem.” "youtellmeaboutit?" 13 "Youtaughtmetenfingersaoesmaketwenty.” "Right.Tenandtewenty.” "Foryouitmayberight,butforme,it’swrong.” "Howso?tyersandtoes.Doyouhavemorethay?" "Forme,tenandtewenty-one.”Unzippinghimself,hepulledouthispenisandsaid,"Addthisoneandyougettwenty-one!"Laverneblushedredasabeetatthisbtantimpertinence.ShefeltMarkwasbeingdeliberatelyimpertiandrudetoher,butshecouldnotbelievehissimplemindcapableofsuchduplicity. "Imustcookdinnerandhavenotimetuewithyou.Putitbatoyourpants.I’vetoldyoutimeandagaiotakeitoutinfrontofpeople.Ifyoudon’tlistentome,Iwon’tpywithyouanymore.”Withthat,Laverurnedherbaaaboutherwork.Sheghimowicesurreptitiouslyandcatedtofindheshowednotrabarrassmentatherrebuff.Hewasstillhisnormalsimpleself.Toher,itsighathisoutbreakwasuional. "Iheardmomsayit’syourbirthdaytoday.” "Yes,itis.Doyouhaveasforme?" "Ofcourse.Thatmelhthomewasforyou.”Laverouchedthatherememberedherbirthdayandthoughtitwouldbeoshareitwithsomeone. "Mark,willyougetthemelonoutoftherefrigeratorandputitoableforme,please?"Markeagerlyjumpeddownfromhisseatandcarriedoutherorders.Laverookoutalongknifeandtothewatermelon.Toherdisappoi,itwasdryandshriveled,totallyinedible.Thishadneverhappenedbefore.Shewasdismayedanddidn’tknowwhattodo.Astrahoughtcametoher.Waste,whe